LARS THOSTRUP
Skogsrum
13 januari – 28 januari 2007
Bo Olls och Lars Thostrup samtalar på invigningen
NT 12/12007
Från Kindabygden kommer Lars Thostrup som inleder utställningsåret på Galleri Kronan. Skogsrum heter utställningen och det är inte enbart för att Thostrup har nära kontakt med den östgötska skogsbygden. Också Närke, Värmland och Dalarna är han förtrogen med. Namnet på utställningen föddes i samband med en utställning i Kuming, Kina och har fått hänga med till Norrköping också.
Jag skulle i det stora hela vilja kalla det för abstrakt naturmåleri. Men om man andäktigt en stund betraktar den stora målningen Guds plats i djupt rött ser man kritstreckiga konturer av träd och blåa vattenblänk i nederkant.
Grön kvist heter en annan mindre, men mer grovhuggen, målning. Sex tjocka och tydliga penseldrag i ljusgrönt bildar en form. Det är som att växandet blir synligt. Den grova formen avtecknar sig mot en bakgrund där färgerna lagts på i lager på lager. Teknikerna och färgernas kontraster bildar en spänning i bilden.
En del målningar har titlar som ger tydligare men inte helt glasklara associationer. Vad sägs om Horisonten retar den som bestämt si,. Det vore bättre om det hela tiden eller Minimalistens mardröm.
Den sistnämnda målningen är en hoplimmad triptyk, där det centrala i var och en av de tre målningarna är ett oregelbundet vitt färgfält försett med tunna svart streck likt sprickor. Det liknar ett närsynt studium av en bit björknäver. Men liksom i andra målningar arbetar Lars Thostrup med dynamiska kontraster. I bakgrunden väller gråblått, skogsgrönt, gredelint och fläckar av varmt rött och orange fram.
Nej, Thostrup är ingen minimalist precis. I hans målningar växer skogen fram, fragmentariskt, ur de stora abstrakta färgfälten.
Mats Granberg
Folkbladet 17/1 2007
Lars Thostrup från Rimforsa har vid något tidigare tillfällen visat sina målningar i Norrköping och flera gånger i Linköping. Han är lite mystisk. Det finns en form (minst) som stör och bråkar i hans bilder, något som står i vägen och kräver uppmärksamhet.
Det mesta drar åt det abstrakta, även om det finns en rubrik för utställningen som hjälp för oss som söker nycklar, Skogsrum. Och visst, naturen går man med på, det speglas i vatten och även om inget är vara vad det synes vara, så känns nog ytorna som berg, fält, himmel, åkrar. Kanske till och med hav. Lite osäkert där. Mjuka färger för det mesta men också med "tillslag" som för att bryta av något som kan bli alltför soft. Något antyder riktningar, något verkar vara framväxande ofärdigt, kanske mer av balans än djup. Utom i den stora Guds plats som är just så röd och livsmullig och inbjudande som den vill som vågar anta inbjudan till detta rum.
Något är i tre delar, något annat i fyra, som att visa en utsikt eller en företeelse från flera håll samtidigt.
Brittmarie Engdahl
Galleri Kronan, Trädgårdsgatan/Drottninggatan.
Öppet 12–16 onsdag–söndag. Tel: 011-13 34 83