KAJ JOHANSSON & OLLE SCHMIDT
Whats' Cookin'
29 nov–14 dec 2008
Vernissage
Lördag 8 november kl 13.00
Invigare
Bo Olls.
Ett gemensamt vemod
Kaj Johansson och Olle Schmidt bor sju mil från varandra - de är från Ydre och Ödeshög. Ungefär lika långt är det mellan deras konstnärskap.
Men det hindrar inte att de ställer ut tillsammans emellanåt. I morgon öppnar What?s Cookin? - part II på Galleri Kronan.
- Mina målningar är mer icke-föreställande, men vi har ändå gemensamma referenspunkter. Vi gillar exemeplvis bluesmusik och så finns det ett vemod i både mina och Olles målningar, säger Kaj Johansson.
- Men det är också viktigt att man är vänner. Man sparkar lite på varandra och hoppas att ett plus ett blir tre, förklarar Olle Schmidt.
Det mesta är nytt och de har inte sett varandras målningar innan, men båda börjar se spår av den andre i sina egna verk.
- Det förekommer fler abstrakta element i Olles målningar än tidigare och jag målar mer föreställande ibland, säger Kaj Johansson.
Till de sistnämnda hör en triptyk av svartvita barnporträtt, men många av målningarna består av linjer som meandrar sig över dukarna. Avlägset kan det påminna om Francis Picabia.
- En bra målare, men han har inte inspirerat mig. Jag är oftast ute efter en ton, som återger något slags erfarenhet. Men ibland kan man också ställas inför något oväntat och då måste man veta när man ska sätta stopp, säger han.
Olle Schmidts målningar är mer berättande och sammansatta av fragment som kommer från olika håll.
- Ofta handlar de om "vem som berättar". Man hör saker som sedan vävs in i målningarna, säger han.
Ett nytt inslag är murmönstren som förekommer i flera verk.
- En släkting hade en tegelstensfabrik och när han fyllde nittio gjorde jag en liten målning med tegelmönster åt honom. Det var den första, men murar är intressant som tema. Man tänker på Berlin-muren, den nybyggda i Israel och murarna inom oss, säger han men tillägger efter en stund att det också är ett bra sätt att åstadkomma struktur i målningarna.
Samtidigt finns det något sagoaktigt i hans målningar.
- Mina målningar består ofta av scener, ett slags minidramer som utspelas på duken, säger han och pekar mot en av målningarna.
Den heter Tittar på stjärnor, som föreställer en ensam man under en djupblå natthimmel. En konsthistorisk referenspunkt är David Caspar Friedrichs Vandraren över dimhavet som föreställer en gestalt som ser ut över mäktigt alplandskap.
Titta på stjärnor har också varit teateraffisch till en uppsättning på Orionteatern i Stockholm.
- Det var Ensamvargen - pjäsen i vilken Johan Rabéus spelar Fredrik Reinfeldt. Regissören Lars Rudlofsson såg den på nätet och ringde mig och sade: Det är ju "Fredde"!
Ser man efter anar man likheten. Den är oavsiktlig, men bekräftar att verkligheten kan bidra till konsten med ett och annat ironiskt tillskott.
Utställningen pågår fram till den 14 december
Pauli Olavi Kuivanen
Galleri Kronan, Trädgårdsgatan/Drottninggatan.
Öppet 12–16 onsdag–söndag. Tel: 011-13 34 83